Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika Ideella organisationer i Sverige. Metod: I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem Ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval. Resultat och slutsatser: Av resultatet framgår det att de Ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga Ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i Ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de Ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i Ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

Under 1990-talet förändrades villkoren för de Ideella organisationerna i Sverige. De tidigare generella bidragen ersattes med resultatinriktade bidrag och kontrakt, så kallat entreprenörskap. Den nya bidragspolitiken har medfört stora förändringar för de Ideella organisationerna eftersom kommunen som ledande aktör har fått ett allt större inflytande på deras verksamheter. Vi har genom samtalsintervjuer med två Ideella organisationer på entreprenad och en ansvarig kommuntjänsteman undersökt den förändrade relationen mellan kommunen och organisationerna. I vår analys har vi även använt oss av de kontrakt som reglerar samarbetet i den offentliga upphandlingen.

Denna studie är en kvalitativ flerfallsstudie som utreder hur beroendeförhållandet kan ta sig i uttryck mellan Ideella organisationer inom den sociala sektorn och kommunen med hjälp av resursberoendeteori. Studien baseras på dokument och fyra semistrukturerade intervjuer medrepresentanter som är ansvariga för de Ideella organisationernas stödjande verksamheter för missbrukare. Studies resultat visar att det finns ett beroende av ekonomiska resurser från kommunen men att detta beroende inte leder till att de Ideella organisationernas självständighet går förlorad..

Ideella organisationer har traditionellt sett haft en särställning, och utgjort ett komplement till både den privata och offentliga sektorn i Sverige. Sedan mitten av 90-talet har de generella bidragen till dessa organisationer till stor del försvunnit och ersatts med utkontraktering, upphandling och konkurrensutsättning. Dessa fenomen anses vara en del av de idéströmningar som fått benämningen New Public Management och som alltmer kommit att genomsyra den offentliga förvaltningen. Vi har i vår studie fokuserat på vilka konsekvenser detta haft på den ideella sektorn och hur deras särställning påverkats.Genom en jämförande fallstudie har vi utfört samtalsintervjuer med representanter för olika organisationer som agerar inom den sociala sektorn, både privata och ideella.Vår slutsats är att kommunens inverkan har ökat och att det sker en anpassning, där privata och ideella aktörer agerar under samma förutsättningar, vilket leder till en allt mindre unik ideell sektor..

Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra Ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de Ideella organisationerna genomförts. Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på Ideella organisationer. I studien undersöks även om Ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete.Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda Ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på Ideella organisationer eftersom de Ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet.

Uppsatsens syfte är att, utifrån ett ledningsperspektiv, beskriva hur strukturella förändringsarbeten i tre ideella ungdomsorganisationer påverkas av att ledningen byts ut varje år. Genom att intervjua personer som varit med och lett förändringsarbetet i dessa tre organisationer har författarna fått en inblick i förändringsarbetet och vad det innebär att ständigt byta ut ledningen. Analysen av intervjusvaren följer Lewins trestegsmodell för organisationsförändring. I slutsatsen redogör vi för den påverkan som dessa specifika förutsättningar har för ledning av förändringsarbetet i organisationerna..

Bakgrund: Den dagliga exponeringen av otaliga mängder reklambudskap har lett till attmottagarna har blivit allt bättre på att filtrera bort överflödig marknadsföring. Detta hartvingat organisationer att tänka mer kreativt och som ett svar på det ökade mediebrusethar användningen av provokativ marknadsföring ökat då den har som syfte att bryta siggenom bruset för att locka till sig mottagarens uppmärksamhet. Idag definierasprovokativ marknadsföring som en väldigt stark social kraft med syfte att frambringa deproblem som allmänheten delar med avsikten att chockera genom att bryta mot vissanormer eller sociala koder som upprör, skrämmer eller kränker publiken för att väckauppmärksamhet. Ett område som har blivit alltmer konkurrenskraftigt och snabbtväxande inom provokativ marknadsföring är den ideella sektorn.Syfte: Syftet är att utforska hur provokativ marknadsföring från Ideella organisationeruppfattas av mottagaren.Forskningsfrågor: Vad har mottagaren för uppfattning av de risker och fördelar somprovokativ marknadsföring medför? Vilka aspekter är av betydelse för hur mottagarenuppfattar Ideella organisationers användande av provokativ marknadsföring?Metod: En tvärsnittsdesign med semistrukturerade djupintervjuer för data insamling.Slutsats: Provokativ marknadsföring från Ideella organisationer uppfattas avmottagaren som en fördelaktig strategi då dessa organisationer verkar för ett gott syfte.Det är dock viktigt för Ideella organisationer att finna en balans över i vilkenutsträckning de kan använda sig av provokativ marknadsföring då risken finns attmottagaren inte längre uppfattar strategin som effektfull efter för långvarig exponeringoch tillslut kan uppfatta den provokativa marknadsföringen som tröttsam ochförutsägbar..

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier Ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder Ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur Ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? Ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger Ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för Ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat Ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 Ideella organisationer.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de Ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där Ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar Ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i Ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom Ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

SammanfattningUtbildning och kurs: Magisterprogrammet i service management, kandidatkurs SMT302 Handledare: Magnus Jirström och Veronica Åberg Syfte och frågeställningar: Vår intention med denna uppsats är att analysera om de Ideella organisationer som vi har undersökt överhuvudtaget reflekterar kring service gentemot medlemmar. Skulle så vara fallet ämnar vi kartlägga på vilket sätt detta görs. Slutligen är vår förhoppning att uppsatsen ska kunna resultera i några förslag på områden där Ideella organisationer skulle kunna praktisera service management. Vårt syfte utmynnar således i följande frågeställningar: hur arbetar Ideella organisationer med service och vårdandet av relationer i dagsläget?, på vilket sätt kan service management tillämpas i Ideella organisationer? och vilka styrkor och svagheter finns det i det allmänna arbetssätt inom Ideella organisationer och vad beror de på? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi framförallt använt oss av en kvalitativ analys av litteratur inom relevanta ämnesområden, såsom NGO, bistånd, service management, Gemeinschaft och Gesellschaft.

Det finns i nuläget väldigt lite forskning inom IT-säkerhet i Ideella organisationer, trots att dessa organisationer är en viktig del av samhället och brister i deras IT-säkerhet kan leda till minskat förtroende från allmänheten. Studien har försökt klargöra attityder till IT-säkerhet hos medarbetarna i de Ideella organisationer som har medverkat i undersökningen. Tidigare forskning i vinstdrivande organisationer visar att kunskap, attityder och beteenden hör ihop och påverkar varandra, och dessutom att dessa tre faktorer är mycket viktiga för IT-säkerheten i en organisation. För att förstå hur attityderna ser ut i Ideella organisationer var det därför nödvändigt att ta reda på även kunskap och beteende hos medarbetarna. Studien kom fram till att attityderna var goda men att ledningens och medarbetarnas kunskaper om IT-säkerhet, och även deras beteenden, var bristfälliga i flera aspekter.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala Ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala Ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala Ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala Ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett ideellt ledarskap i praktiken eller om det enbart existerar i teorin. Vi har valt att undersöka detta i tre ideella föreningar, nämligen Friskis & Svettis Lund, Friskis & Svettis Malmö samt Aktiv Ungdom Malmö.Till insamlandet av empirisk data har vi använt intervjuer och enkäter. Slutsatsen är att det ideella ledarskapet, i de tre fallorganisationerna, existerar på olika nivåer på grund av att cheferna/ledarna tar olika mycket hänsyn till de ideella förutsättningarna..